Smågodis från skogen – eller inte..
Alltid hittar man något. Det är den tiden. En liten hundpromenad och man återvänder hem med en näve bär, ett par kantareller, ja ni vet. Morgonen bjöd på en fin blandning krönt med ett par små knoppiga, knubbiga karlJohan. Årets första. Kan bli något fantastiskt premiärsvampigt till lunch sedan. Trodde jag…
Säkert ler någon uppmärksam svampexpert redan här åt tanken på vad som är på väg att hända. Det syns ju på bilden. Nu när jag vet ser jag också. Några gröna skiftningar i ådernätet på nedre delen av foten. Tunna och helt osynliga för den som bara har ögon för karljohan.
Det där lätt grönskimrande kommer för all framtid att lysa klart för mig. Det skriker högt: Varning Gallsopp! Inte alls för att den är giftig, men namnet är i sig en smakbeskrivning. Gallsoppen är helt oätlig och bitterbesk.
Förväxlingen är tydligen vanlig, och gallsoppen helt ofarlig, men den här vill man inte ha i maten. Därför detta råd till alla karljohanplockare, titta efter den gröna skiftningen i ådernätet längst ner på foten, eller provsmaka. Det behövs bara en sandkornsstor bit för att avgöra vilken av sopparna man har att göra med.
Nåja, inget farligt hände och smultron och blåbär var det absolut inget fel på.