Ta hand om haren
Med riktade viltvårdsåtgärder kan man hålla en avsevärt större harstam än om ingenting görs. Vid en skyddad vrå av jaktmarken, gärna i anslutning till tät skog, kan trivselplatser för harar anläggas.
Grundstommen i hjälpinsatserna bör vara en betesvall. Klöver och saftigt gräs har en otrolig dragningskraft på hare, speciellt på våren, men utgör även under resten av året, så länge snön inte ligger alltför djupt, en trivselfaktor. Arealen behöver inte vara stor, en yta motsvarande en normal gräsmatta räcker i de flesta fall. Vallen bör gödslas med NPK och slås av ett par gånger under växtsäsongen för att erbjuda mjälla växtdelar.
Saknas betesvallar kan grönfläckar tas upp i skogsmark. Med en flåhacka rensas markvegetationen undan på några kvadratmeter, förnan luckras, gödslas och sås in med klöver och gräs. Grönytorna slås av ett par gånger under växtsäsongen. Råg fungerar också bra som grönfoder. Rågen sås i augusti och betas av hararna både höst och vår. Svedjeråg är utmärkt för ändamålet men alla rågsorter fungerar.
Viltåker
Anläggandet av traditionella viltåkrar med foderraps, fodermärgkål, havre eller andra foderväxter gynnar många arter. Harar betar på viltåkrarna långt efter att klövviltet övergett dem. Stubbar av kålväxter kan ibland betas under marknivå.
Lövtäckt
Lövtäckt förbereds med gödsling under våren. Vid midsommartid och några veckor därefter sker lövtäckten genom att sly av asp, sälg och vide (gärna betesbegärlig energiskog) fälls och kvistas. Lövruskorna kan torkas i det fria men bör senare förvaras buntade under tak för hållbarhetens skull, för att sedan portioneras ut under vintern.
Halvfällning
Har man markägarens tillstånd kan asp och sälg halvfällas för att tillföra löv, bark och färska kvistar som foder. Stammar genomsågas till hälften varefter träden knuffas omkull. Den osågade delen av stammen fortsätter att producera näring till kronan under ett par år. En ficka på stammens ovansida kan förses med salt, vilket gör fodret begärligare.
Vinterutfodring
Stödutfodring under vintern bör ske i omedelbar närhet till betesvallar och grönfläckar. Med tanke på konkurrens och rovdjursfaran kan flera mindre utfodringsplatser anläggas. Hö, ensilage och spannmål uppskattas som vinterfoder av hararna.
Skydd för ungharar
Unghararna har ett stort skyddsbehov under uppväxten och ofta finner man dem i anslutning till timmervältor, brädhögar, trummor och rishögar. Ett enkelt ”hargolv” av några slanor täckta av ris kan ge unghararna skydd mot väder och predatorer. Anordningen bör ligga 20 centimeter över marken och vara omkring 10 kvadratmeter stor.
Rovviltkontroll
Egentligen är det här en punkt som borde hamnat först på listan. Utan hård rovviltkontroll är nämligen alla andra åtgärder tämligen överflödiga. Räv, mård, kringstrykande katter och kråkfåglar utgör de största hoten mot unga harar. Vill man ha en god harstam bör rovviltet och kanske främst kråkfåglarna hållas på en rimlig nivå.